dagbok2004

med högst personliga reflektioner och spontana reaktioner på företeelser i min närnatur

Nu är det mer än en månad sedan som jag kände att jag hade tid att skriva i min dagbok. Jag har saknat det. Men ibland finns inte orken eller tiden.

Det har hänt mycket sedan den 18 april. Våren har kommit fullt ut förstås och det var sommar ett tag också, med nästan två veckors högsommarvärme. Då var jag uppe i Nacka och jobbade med två nya litografier. Visst var det sommar där också och bygden är vacker men jag missade ändå allt här hemma.

Ett av de nya grafiska bladen var beställt av Vadstena Rotaryklubb och jag gjorde en vy över stadens siluett från sjösidan. Det andra bladet gjorde jag för egen räkning - utsikten över Vättern från kullen vid Strand på södra ombergssidan. Den kallar jag "Vätterljus". Vill du se dem så klicka på bilderna nedan.

Vätterljus

Vadstena

nder Kristi Himmelsfärdshelgen var det så åter dags för Konstrundan. Det var som alltid mängder med besökare som drog runt till alla öppna ateljéer. Hos mig var det stundtals mycket trångt. Jag hade en blandad utställning med en hel del porträtt av fåglar från Indien hängda bland oljor och akvareller och litografier av mera näraliggande motiv. Intresset var stort och bemötandet mycket positivt.

Lördagkvällen - efter avslutning - samlades vi alla i Ombergsbygdens Kulturarbetarförening till fest hos Håkan och Ulrika, där groplagad lax bjöds till nässelstuvning och ängsplockad sallad med frisk dryck av björksav. Smaskens!

Igår var jag nere och luftade mig vid Stugan. Allt var lugnt och fridfullt. Tornseglarna fanns på plats och göken ropade. Min målarveranda hade emellertid under min frånvaro ockuperats av en grå flugsnappare som har börjat bygga bo uppe på en bjälke i hörnet. Fågeln gillade inte min närvaro. Den satte sig på staketstolpen strax intill, fläktade med vingarna och utstötte irriterade läten. Få se nu hur det blir. Hoppas att vi kan finna varandra och komma överens.

Uppe vid vindskivornas gavelkryss finns en glipa. där såg jag bålgetingdrottningen flyga in. Hon får bli min väktare.

Innan jag for hem gick jag ut mot strandängen och stod och njöt en stund av enkelbeckasinernas himlaspel. Då kände jag äntligen lugnet sänka sig även i min stressade själ.