Ateljé Gebbe

Dagbok över naturliga händelser i Ombergsbygd

med högst personliga reflektioner och spontana reaktioner på företeelser i min närnatur

September år 2006

20 september

Idag är det blåsigt. En frisk västlig vind vräker in över landskapet efter kallfronten som passerade i natt. Luften är ännu mild och sikten oändlig. Alla färger är klara och skarpa; ännu gröna mest men tonen drar alltmer mot jordfärgernas gula, bruna och röda spektrum.

På morgonen idag, på väg till ateljén, såg jag åter en sädesärla. Ensam. Den sista för i år?

Mitt trädgårdsland ser bedrövligt ut. Jag har inte hållit efter ogräset och törel, korsört och fettistel sprider sina frön, små gula respektive penselvitt luftburna. Löken är ännu kvar i jorden och persiljan som för några veckor sedan härbärgerade mängder av vackra strimlöss, vilka är nya för min trädgård, står nu bruna, stela och livlösa. Fröbanken för nästa år anläggs på ont och gott.

Strimlössen har varit vanliga i min trädgård i år.

September har hittilldags varit fantastisk. Strålande sol mest och i perioder rejält sommarvarmt med temperaturer väl över tjugo grader. Nätterna förstås betydligt kallare men morgnarnas fuktdimmor har för det mesta lättat redan vid soluppgången.

Fyra dagar i början av månaden for vi iväg, det gamla Tåkerngänget, till Gotland för att återträffas såsom vi kom överens om redan förra året. Vår tanke är att det fortsättningsvis ska ske en gång per år och nu var det dags för Johan att bjuda in oss.

Först blåst, sen lite regn och till slut sol. Men dåligt med sträckande fågel. Men vad gör sånt i goda vänners sällskap.

Ett bildpanorama:

Nästan hela gänget - bara Kent Persson och jag själv, fotografen, saknas här på bilden, när vi vandrar runt i Vamlingbo prästgårds sköna trädgård efter ett besök på Lars Jonssons utställning och Naturum.

Från vänster till höger:

Christer Elderud, Johan Träff, Bengt Andersson, Urban Ekstam, Göran Bergengren och Frank Runtegen

Solig rast vid Rivet.

Vandring under Hoburgsklippan.

Besök vid Sundregruppens ringmärkningsplats. Per Smitterberg signerar sin nya bok.

"Fåglarnas Gotland".

Urban förevisar en sumpgentiana vid Muskmyr.

Sen har det blivit lite boule också.

I helgen som gick gjorde div.1-laget från Gränna, där jag ingår, en strong insats i Stockholm. Vi lyckades med bedriften att höja oss till sjätte plats och slapp därmed nedflyttning med god marginal.

Division 1- lagets uppställning i Stockholm.

Från vänster till höger: Gebbe, Bengt, BG, Conny, Yvonne och Göran

23 september

Ödeshögs konstförening väntar på vernissage utanför Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn.

Observera sommarens sista glass på linsen!

Resa till Tjörn och besök vid Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn med Ödeshögs Konstförening i vars styrelse jag ingår. Vi åker i buss, tjugosex lyckliga personer, med preferans för konst. Vi blir turligt nog inbjudna till vernissage med bubbel och allt på islänningen Gunnlaugur Schevings utställning.

Vernissagekortet till utställningen.

Som om inte själva Skärhamn kunde vara nog. Och vädret är med oss. Verkligen. Det är hett och faktiskt skönt när det blåser en frisk vind från havet.

Färska räkor på en solig klippa fulländar besöket innan vi åter vänder hemåt i kvällningen.

26 september

Sista dagen med rejäl sommarvärme pågår. September fram till idag har varit makalös. SMHI:s mätningar de senaste 150 åren har inte noterat något liknande. Igår vid Stugan noterade jag 24 grader C i absolut skugga på nordsidan av huset.

Jag målar i kalsingar idag. Här finns ingen mer än jag. Det är nästan lika varmt som igår. Oljor på gång. Jag har lagt upp ett tiotal dukar som jag arbetar med. Fjällvråken glider över mig och landar i asptoppen. En ung duvhökshona lyfter från halmupplägget, tung och fet. Vilken skillnad mot sparvhök, tänker jag varje gång. Och ändå händer det att jag tvekar ibland. Men då är det alltid fråga om sparvhök. Fikapauserna kommer och går. Jag njuter som alltid här nere vid Tåkerns strand. Det är ett privilegium att vara konstnär - ibland - nästan jämt.

När jag sitter i brassestolen i skuggan av småäspet och kisar mot mina målningar biter mig något i armvecket. Tunt och nästan omärkligt. Jag kollar. En liten rackarns skalbagge sitter där. En rödvingad blåsbagge. En ny bitsk erfarenhet. Det verkar som att just bladlusätarna gillar att suga på mig. Få se nu, vilka sorter har jag noterat totalt.

Blåsbagge - en liten bitande bladlusjägare - 8 mm lång.

1. Bladluslejon - alltså larven till guldögonsländan, stinksländan. Den ger rejäla och giftiga nyp med sina nålvassa käftar. Det blir kliande blåsor efteråt som irriterar nästan ett par dagar på min känsliga typ.

2. Nyckelpiga - jojomen, den har jag blivit biten av flera gånger faktiskt.

3. Rovstinkflyn - absolut. Flera arter av dessa sticksugande små djur har attackerat mig med kliande utslag som följd.

Och så nu då.

4. Blåsbagge, A coccineus - ny notering. Men det var nästan ett omärkligt bett om jag ska vara noga.

29 september

Återigen blå himmel efter ett par kallfronter som vandrat över landskapet de senaste dygnen sen i tisdags kväll. Men det är ändå varmt och behagligt om ändå tio grader lägre temperatur än för någon vecka sedan, då det var exempellöst hett för årstiden. Klockan åtta i morse redan 14 grader. Härligt. Men! Det har inte kommit något regn nu på en månad tror jag. Det börjar faktiskt bli torrt igen.

Sädesärla är ännu kvar i bygden Och ladusvala.

Gebbe Björkman

Har du synpunkter på, idéer, frågor eller intresse av något i denna min Blogg som jag kallar Naturlig Dagbok har du möjligheter att kontakta mig via formuläret här nedan. Jag ser fram emot en kontakt med dig käre dagboksläsare. Det material jag får in av Er lägger jag in på denna sida eller om det är av mer allmän karaktär finns det att finna i min Gästbok